seyaa

nu sitter jag i skolan och ska egentligen skriva om barrskogsklimat men jag orkar inte. vaknade en kvart innan man skulle gå, vill säga vid sju. så de blev till att rusa upp och slänga på sig kläder och upp med håret i en knut.
snabbt, snabbt på med  lite smink och sedan ner till bussen. frukosten blev handlad i slussen.

jag tänkte berätta om gårdens kväll. då jag prata med pappa.
det började med att Mia skämtade bara om mitt humör lite och då blev det utlösaren för allt som hänt de två senste veckorna. asså har lite svårt att skriva om de här. känns skitjobbigt.
jag pratade med pappa i typ tre kvart elr. nåt om allt mellan himmel och jord. det som jag kommer ihåg mest är att när han sa att han älskar mig. det har han inte sagt på flera år.
innan vi pratade så satt jag och grät i minst en halv timme. det vart så jobbigt att jag fick ångest och kunde inte andas till slut, men jag lugnade ner mig efter tag. allt känns så mkt skönare nu, jag vet att dom gillar mig nu och så. men jag har fortfarande en jobbig känsla inom mig. de känns som om jag bara vill gråta, men jag kan inte sitta och gråta i skolan känns de som. det är bara jobbigt för jag vet inte vfr jag skulle gråta. det är nog för att jag skulle behöva få ut allt på något sätt.
jag orkar inte göra något arbete idag över huvudtaget. det känns bara jobbigt.
men jag måste jobba på no:n idag för det är nationella i labb idag, fast jag inte kommer förstå något alls, utan bara sitta där som ett enda frågetecken.
måste gå nu.